''Jävla cykeljäveläckel!!'' utbrast jag irriterad och stampade i marken. Jag kom på hur otroligt roligt det måste se ut, som i en riktig tv-serie, jag som gjorde värsta åskdansen och grejer med mina små stampningar.

''Går det bra?'' hörde jag en sträv röst komma bakom mig, personen (jag antog att det var en kille baserat på hans röst) skrockade lite för sig själv lät det som. Jag blev genast ännu lite irriterad, men tyckte själv att hela situationen var ganska rolig.

''Ja, men det hör du väl? Cykeljäveläckel är bara ett av mina kärleksfulla smeknamn'' snäste jag ironiskt till den mystiske personen som stod bakom min rygg.

''Ber om ursäkt, visste inte att det var ett känsligt ämne'' Jag hörde att personen fortfarande hade ett flin på läpparna, det var i och för sig lite kul, men jag var ändå irriterad. Jag vände mig om och sa samtidigt ''Så du tycker att mina seriösa problem är lustiga?''

När jag såg vem det var som hade pratat med mig var jag tvungen att blinka några gånger. Var det här en sjuk dröm, eller stod riktiga Justin Bieber framför mig?

Han flinade lite åt hur jag antagligen såg ut just nu, jag vart väl ganska chockad. När jag väl hade vant mig vid att se honom stå där med ett brett flin frågade jag ''Vad flinar du åt?''

Flinet suddades ut och han stod där förvirrad.

Nu var det min tur att flina. Jag hade nog varit lite hård... men det var ganska roligt. Han trodde antagligen att jag skulle hoppa på honom och skrika ''OH MY GOD!'' ett tiotal gånger tills jag började grina och frågade om autograf eller något sådant. Haha! Som om det skulle hända. Nåväl, jag kunde ändå vara trevlig, varför skulle han få komma och förstöra mitt humör? Jag räckte fram handen och log, ''Cassandra Denice''

Nu kollade han upp och kollade nästan lite blygt på mig, eller ja, lite försiktigt. Han sträckte i alla fall fram handen och skulle precis säga något när jag skrattade till, ''Ja, jag vet att du är Justin Bieber''

Han tog ned handen igen, lite ledsamt nästan. Hm? Han stod där i några sekunder och bara kollade runt tror jag, jag vet inte riktigt vad han kollade efter. Jag följde hans blick, men allt jag såg var strandparkeringen som vi stod på, det var helt folktomt. Nerifrån stranden kunde man höra mina vänners skrik och skratt, lägerelden lyste till och med så att man såg den.

''Vill du ha hjälp med cykeln?'' frågade Justin Biebers röst, så plötsligt att jag ryckte till.

''Du kan ju allt försöka, men den är rätt så omöjlig när den väl har bestämt sig'' skämtade jag och log.

Jag kollade på när han försökte få upp låset, eller jag kollade väl mest på honom. Nästan inspekterade honom. Han hade inte längre den där hjälmfrisyren jag hade sett på tv, och han såg äldre ut än vad jag trott att han hade varit. När han kollade upp på mig i några sekunder såg jag att han hade vackra, hasselbruna ögon som var omramade av långa, mörka ögonfransar. Han fortsatte att se på mig, och jag antog att nu var stunden då jag skulle bli generad för att han kom på mig när jag spanade in honom. Men att bli generad var inte sånt som jag sysslade med, faktiskt. Jag kollade bara in i hans vackra ögon, och utan att märka det så log jag helt plötsligt.

Han kollade ner på min cigg och rynkade på näsan, oh boy. En sådan som har något emot alla rökare.

''Du kanske borde fimpa den där''

''Varför? Bestämmer du över mig?'' Det skarpa tonfallet kom tillbaka. Om någon tjaffsade om mina cigarretter, så. Det låter så töntigt, men det var så det var.

''Nej då. Men snälla'' Han kollade på mig med dom där ögonen igen, fy vad orättvist. Jag kastade ner ciggen på marken och fimpade den.

''Tack'' sa han och kollade riktigt tacksamt på mig, ''Men det verkar som om din cykel verkligen har bestämt sig... har du bråttom någonstans?'' Jag kom att tänka på min tomma våning igen och det knöt sig i magen.

''Nej... jag har väl inte det'' sa jag och kollade ner i marken. Någon tog tag i min hand och drog mig tvärs över parkeringen.

''Har du något emot att vara med mig?'' frågade Justin snällt

''Nejdå, inte alls'' svarade jag och var tacksam över att jag hade något att göra, inte bara driva omkring.

Han öppnade en bildörr åt mig och log ett fint leende, det knöt sig i magen igen, på ett bra sätt.

Han stängde om mig, satte sig i andra sätet och började köra.

02:37 visade klockan på intrumentbrädan. Det kanske inte skulle bli en så ensam natt trots allt.